Jag vill leva...


..men det är så jävla svårt när ingenting är som förut. Jag vill leva men samtidigt är jag så redo att bara sluta leva.
Ingen kan förbereda en på hur det är att förlora sin enda förälder när man knappt hunnit bli vuxen själv. I 21 år och 9 månader fick jag ha världens bästa mamma men nu då? Jag vet inte hur jag ska kunna ta mig vidare. Det har gått 3 dagar och allt jag tänker på är hur jag ska kunna ta livet av mig utan att mina organ blir oanvändbara. För jag vill inte leva tillräckligt mycket och mina organ behöver jag inte när jag är död.
 
Men samtidigt är det så mycket jag vill se och upptäcka. Länder som jag aldrig har varit i, länder som jag vill tillbaka till.  Men det är så svårt. Allt är så jävla svårt. För egentligen vill jag bara ha min mamma, allt annat är oviktigt. Men jag kommer aldrig få tillbaka henne, hon kommer aldrig mer krama mig, jag kommer aldrig höra hennes hjärta slå. Hon är borta föralltid.
Tankar |
Upp