Things were all good yesterday and then the devil took your breath away


Är på kap verde och förtränger allt som har med cancer och död att göra. Men det känns så konstigt att tänka att jag har ingen där hemma som väntar på mig när jag kommer hem. Jag har ingen mamma att ringa och berätta allt jag får vara med om och se. 
Jag längtar efter mamma men henne får jag aldrig träffa mer.
Så även i detta lilla paradis så finns ångesten och dödslängtan, kommer jag klara mig till min 22 födelsedag? Jag vet inte. Det känns inte som det nu.
Upp